Fastighetspärmen
Elanläggning i allmänna utrymmen
- Vad delen omfattar Centraler, kablar, belysning
- Vanliga tecken på slitage Flimmer, utlösta säkringar, värme
- Påverkan på boende vid åtgärd Korta strömavbrott, aviseras
- Återkommande tillsyn och krav Kontrollera krav med elinstallatör
Elanläggningen i allmänna utrymmen är den el som föreningen eller fastighetsägaren ansvarar för utanför lägenheterna: elcentraler, ledningar, belysning och elmatning till gemensam utrustning. Den passar dig som ska ta in elen i underhållsplanen men inte vet var gränsen går eller när anläggningen behöver ses över. Kort svar: ta reda på vad som är gemensamt, låt en behörig elinstallatör bedöma skicket och för in kontroller och förnyelse som egna poster i planen.
Vad som brukar ingå – och vad som kan skilja mellan föreningar
Exakt gränsdragning mot lägenheterna följer föreningens stadgar och hur fastigheten är byggd. Tabellen visar vanliga delar och vad styrelsen kan fråga efter. Den är en utgångspunkt, inte en komplett förteckning.
| Del | Vad styrelsen bör ta reda på |
|---|---|
| Huvudcentral och undercentraler | Skick, märkning, om det finns aktuella scheman |
| Belysning i trapphus, källare, vind och garage | Ålder, styrning, om armaturer är hela och fastsatta |
| Kablar och ledningar i gemensamma utrymmen | Synliga skador, hur de är dragna, om något är provisoriskt |
| Utomhusbelysning och entréer | Fukttålighet, fungerande styrning |
| Matning till porttelefon, portar, tvättstuga och teknikutrymmen | Vem som äger utrustningen, om den har egen gruppsäkring |
Elmatningen till hissar och ventilationsfläktar hör ofta ihop med de delarna. Läs därför även Hissar och Ventilation så att inget faller mellan stolarna.
Tecken på slitage att ta på allvar
Elfel syns ofta inte förrän något händer. Det gör el annorlunda än till exempel fasad eller tak, där åldern går att se utifrån. Följande är anledningar att be en elinstallatör titta på anläggningen:
- belysning som flimrar eller släcks utan orsak
- säkringar eller jordfelsbrytare som löser ut återkommande
- uttag, proppar eller höljen som är varma, missfärgade eller luktar bränt
- skadad isolering, lösa kablar eller skarvar som inte sitter i en kopplingsdosa
- fukt eller rost i elcentraler och armaturer, särskilt i källare och på vind
- omärkta grupper eller ingen dokumentation över vad som är kopplat var
- förlängningssladdar eller tillfälliga lösningar som blivit permanenta
Vid brandlukt, värmeutveckling eller synliga brännskador ska ni inte vänta till nästa styrelsemöte. Stäng av den berörda delen om det går säkert och kontakta en behörig elinstallatör direkt.
Så lägger styrelsen upp kontroll och förnyelse
- Kartlägg. Samla ritningar, scheman och tidigare protokoll. Saknas de är en dokumentation i sig en åtgärd.
- Låt en behörig fackman bedöma skicket. Be om en skriftlig sammanställning som styrelsen kan fatta beslut utifrån.
- Dela upp åtgärderna. Skilj det som är akut och säkerhetsrelaterat från det som kan planeras in över flera år.
- För in posterna i underhållsplanen. Utgå från mallen för underhållsplan och lägg elen som egen rad, inte som del av annat arbete.
- Samordna. Elarbeten är ofta enklare och billigare att göra när väggar och tak ändå är öppna, till exempel vid stambyte (se Stammar för vatten och avlopp).
Förnyelse kan ske stegvis, central för central eller trapphus för trapphus. Strömavbrott i gemensamma utrymmen och ibland i lägenheter kan behövas, så informera i god tid om när och hur länge.
Det här avgör styrelsen inte själv
Guiden anger inga exakta intervall för kontroll eller förnyelse, och den ersätter inte en elinstallatörs bedömning. Vilka krav på egenkontroll och dokumentation som gäller er anläggning, och hur ofta kontroller bör göras, ska ni stämma av med en behörig elinstallatör eller ansvarig myndighet. Enligt Elsäkerhetsverket ska innehavaren av en elanläggning bland annat fortlöpande kontrollera anläggningen, åtgärda brister och fastställa rutiner för kontrollen. Det avgörs av anläggningens ålder, utförande och användning.
Elsäkerhetsverket skriver att det bara är registrerade elinstallationsföretag som får bygga eller reparera en elanläggning, så arbete på fasta elinstallationer bör beställas därifrån. Fråga installatören vad som gäller innan någon annan, till exempel en driftansvarig eller en medlem med egen erfarenhet, gör ingrepp. Gränsen mot lägenheternas egen el avgörs av stadgarna, och oklarheter bör styrelsen reda ut innan arbetet beställs.
Vanliga frågor om el i gemensamma utrymmen
Är gruppcentralen i lägenheten föreningens ansvar?
Det varierar. I många föreningar ansvarar bostadsrättsinnehavaren för installationer inne i lägenheten, men det beror på stadgarna och hur matningen är dragen. Läs stadgarna och fråga en elinstallatör innan ni drar slutsatsen. Elsäkerhetsverket skriver att innehavaren av elanläggningen i en bostadsrätt kan vara bostadsrättshavaren, föreningen eller båda.
Behöver elen finnas i underhållsplanen?
Den bör ha egna poster så att kontroller och förnyelse syns i planeringen och i avsättningen. Utan det är risken att elen åtgärdas först när något har gått sönder. När kravet på en teknisk underhållsplan gäller ska planen enligt Boverket vara uppdelad på byggnadens komponenter och ange åtgärderna, när de beräknas utföras och deras beräknade kostnad.
Kan vi byta ut belysningen själva för att spara tid?
Byte av enkla ljuskällor kan vara en driftfråga, men arbete på fasta installationer kräver behörig personal. Är ni osäkra, fråga installatören före arbetet. Hur ni väljer och följer upp en entreprenör beskriver guiden om fastighetsskötsel.