Frågan om tystnadsplikt i brf-styrelsen har inget enkelt ja eller nej. Bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar innehåller ingen allmän tystnadsplikt för styrelseledamöter. Det betyder inte att allt får delas. Dela det som medlemmarna berörs av, till exempel vad som ska göras, när och vilka störningar det ger. Lämna upplysningar om föreningens ärenden och ekonomi när en medlem begär det på stämman, om det inte skadar föreningen väsentligt. Var försiktiga med uppgifter om enskilda personer, eftersom dataskyddsreglerna sätter gränser.
Tystnadsplikt i brf-styrelsen – vad säger källorna?
Tre regler styr det mesta av det här. Medlemmarna har rätt att få upplysningar på stämman. Den rätten har en gräns när upplysningen skulle skada föreningen väsentligt. Och dataskyddsreglerna gäller för uppgifter om enskilda medlemmar. Reglerna ger en riktning men inte ett facit för varje situation. Styrelsen behöver därför en gemensam hållning, och ni bör kontrollera om era stadgar eller er arbetsordning säger något utöver detta. Reglerna nedan är återgivna per november 2026.
Det medlemmar kan begära på stämman
Enligt lagen om ekonomiska föreningar ska styrelsen vid föreningsstämman lämna upplysningar som kan inverka på bedömningen av ett ärende eller av föreningens ekonomi. Villkoret är att en medlem begär det och att det kan göras utan väsentlig skada för föreningen (29 §).
Anser styrelsen att en upplysning inte kan lämnas utan väsentlig skada, ska medlemmen underrättas om det. Medlemmen kan då begära att upplysningen lämnas till revisorn (31 §). Styrelsen kan alltså inte bara tiga, och uppgiften kan ändå komma till revisorn.
Frågor om underhåll och ekonomi kan hamna här. Ska ni förklara varför avsättningen ser ut som den gör, kan ni ta fram underlaget i räknaren för avsättning till underhållet. Den visar vad föreningen behöver sätta av per år, per kvadratmeter och per månad.
Uppgifter om enskilda: dataskyddet sätter ramen
Har föreningen ett register över medlemmarna, till exempel med namn och adress, behandlar den personuppgifter och måste följa dataskyddsförordningen. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) beskriver att även det att lämna ut uppgifter om en medlem till andra räknas som behandling. Ett utskick eller ett mötesprotokoll som nämner en person med namn eller lägenhet kan därför också vara en dataskyddsfråga.
Ska ni skicka ut ett medlemsregister krävs enligt IMY en rättslig grund. Hänsyn bör också tas till medlemmar med skyddad adress eller hemligt telefonnummer. Vilken grund som passar i ett visst fall är en bedömning som den här guiden inte gör åt er.
Vad som kan sägas i utskick och på möten
Tabellen är en förenklad arbetsmodell för bedömningen och inte en juridisk regel.
| Typ av uppgift | Utgångspunkt | Att väga in |
|---|---|---|
| Vad som ska göras, när och vilka störningar det ger | Delas gärna | Medlemmarna berörs direkt |
| Föreningens ekonomi och underlag till ett ärende | Lämnas på begäran på stämman | Kan begränsas vid väsentlig skada |
| Offerter och läge i en pågående upphandling | Bedöm först | Kan skada föreningen om det röjs |
| Uppgifter om en enskild medlem eller lägenhet | Var försiktig | Dataskydd, behov av rättslig grund |
| Medlemsregister i ett utskick | Kräver rättslig grund | Skyddad adress, hemligt nummer |
Ett tänkt utskick före en besiktning
Exemplet är sitets eget och fiktivt. Föreningen ”Brf Exempelgården” ska låta göra en ventilationskontroll, och några lägenheter har inte svarat på bokningen. En ledamot vill skriva i utskicket: ”Lägenhet 12 har inte släppt in kontrollanten.”
Ett sätt som inte pekar ut någon är: ”Kontrollen genomförs under bokade tider. Alla lägenheter behöver kunna nås. Hör av er till styrelsen om tiden inte passar, så hittar vi en ny.” Medlemmarna får veta det de behöver för att agera, och ingen pekas ut. Behöver styrelsen följa upp en enskild lägenhet tar den det direkt med den boende. Läs mer om vad kontrollen kräver av er i guiden om OVK-besiktning i brf.
Samma tänkande gäller på ett möte. Frågar en medlem hur långt stambytesplaneringen har kommit, kan styrelsen berätta om processen och tidplanen. Vill någon veta vad en enskild entreprenör har bjudit, bör styrelsen först bedöma om uppgiften kan skada föreningen. Mer om vad som ska planeras och beslutas finns i guiden om stambyte i bostadsrätt.
Välja kanal: appar, portaler och anslagstavlor
En förening kan välja en tjänst för boendekommunikation, som app, portal eller digital informationstavla. Det viktiga är vad kanalen gör med uppgifterna, inte hur modern den är.
- Vem ser vad? Fråga om ni kan styra vilka som når vilken information. En trapphustavla ser alla, och den ska bara innehålla sådant som får läsas av alla.
- Var lagras uppgifterna? Ber ni leverantören lägga in medlemsuppgifter behöver ni veta hur de lagras och vem som har åtkomst. Be om svaret skriftligt.
- Går det att välja mottagare? Ett utskick till hela föreningen ska inte visa andras e-postadresser eller lägenhetsnummer i onödan.
- Vem ansvarar för innehållet? Bestäm vem i styrelsen som lägger ut information och rensar gammalt innehåll när styrelsen byts.
Vad som måste meddelas skriftligt styrs av situationen, stadgarna och eventuella avtal. Det finns ingen allmän lista i källorna vi använder.
Det här avgör ni själva – och när ni ska fråga en jurist
Guiden är en allmän förklaring och ingen juridisk rådgivning. Den säger inte vad ni får göra i ett enskilt fall. Guidens källor anger inte vad styrelsen får säga om en enskild medlems betalningar, störningsärenden eller tvister, så här ges ingen regel om det. Bedöm varje fall för sig.
Fråga en jurist eller en annan fackperson när:
- en medlem hotar med tvist eller kräver ut handlingar och ni är osäkra på vad ni är skyldiga att lämna,
- era stadgar säger något som verkar gå utöver eller emot det som står här,
- ärendet gäller en namngiven person och ni inte kan se vilken rättslig grund som finns för att dela uppgiften.
Dataskyddsfrågor kan ni också ta upp med IMY. Fler guider om rollerna finns under Styrelse och förvaltning.
Vanliga frågor
Får en ledamot berätta vad som sagts på styrelsemötet?
Guidens källor ger inget generellt svar. Styrelsen kan besluta om en gemensam hållning, till exempel att diskussioner om upphandling och enskilda personer stannar i styrelsen medan beslut och tidplan delas. Kontrollera också om stadgarna säger något.
Kan en medlem kräva att få veta allt på stämman?
Nej, rätten har en gräns. Styrelsen ska lämna upplysningar som kan påverka bedömningen av ett ärende eller av ekonomin, om det kan göras utan väsentlig skada för föreningen. Anser styrelsen att det inte går, ska medlemmen underrättas och kan begära att upplysningen lämnas till revisorn.
Får vi skicka ut en lista med medlemmarnas namn och telefonnummer?
Det krävs en rättslig grund enligt dataskyddsförordningen, och ni bör ta hänsyn till medlemmar med skyddad adress eller hemligt telefonnummer. Är ni osäkra, så avstå från utskicket tills ni har kontrollerat det med IMY eller en jurist.
Får vi nämna en lägenhet i ett utskick om kontroller eller arbeten?
Fråga er först om utskicket når sitt syfte utan att peka ut någon. Oftast gör det det, som i exemplet ovan. Behöver ni ta upp ett enskilt hushåll, kontakta dem direkt i stället för att skriva till alla.
